Den samtida förståelsen av välbefinnande har formats av samhälleliga idéer om att långsiktig lycka i livet uppnås genom att tillgodose och säkra vissa behov (Maslows behovshierarki). Dessa behov har formats av fysiska nödvändigheter såväl som upplevda behov, begär. Denna uppfattning om välbefinnande är problematisk eftersom den bygger vårt välbefinnande på yttre omständighetsfaktorer snarare än att identifiera det som något som finns inom oss själva. Lika möjligt som det är att du kan ha tillgång till allt i världen och ändå vara olycklig, lika sant är det att du kan ha nästan ingenting och ändå känna lycka. Genom att se välbefinnande som en konsekvens av en yttre faktor, likt Maslows behovstrappa, så skapar vi en kultur av strävan och konsumtion. Denna kultur har skapat en systematisk slakt av ekosystem, delvis på grund av sin effektiva organisering och konsumtion av mark, som syftar till att stödja den växande stadens behov, men som nu förstör våra skogar där 80% av landlevande växt- och djurarter lever och där betydande mängd CO2 lagras i marken. En effektivt organisering för energi är för de flesta städer jordbruksfälten. Dessa fält har över tid skapat ett fysiskt avstånd mellan oss som bor i städerna och vår naturliga miljö.
Utvecklingsaxonometrier
Master projekt
8,2% av Sveriges mark är jordbruksmarker och betesmarker och 75% av dessa matar djuret som vi ska äta. 30% av Sveriges utsläpp kommer från konsumtion av djur. Det är en väldigt liten yta som har stor påverkan på vår miljö. En yta som visar hur människan agerar överlägsen sin omgivning. Jordbruksfälten har blivit ett fysiskt avstånd, men det visar också ett känslomässigt avstånd till våra egna behov. Just nu måste våra behov balanseras med jordens behov, vilket leder till en uppenbar konflikt där det verkar som om vårt eget välbefinnande ställs mot jordens välbefinnande. Det fysiska och känslomässiga avståndet gör vår planets problem sekundära, abstrakta och hypotetiska, medan våra skenbara behov blir primära, starkt förkroppsligade och argumentativt rimliga i våra egna tankar.
Detta är ett globalt problem, där alltmer av jordens yta består av död mark. En effekt av människans organisering på planeten.
Karta Umeå och Världen
Masterprojekt
Masteruppsatsen som skrevs till detta projekt utforskade hur subjektiv medvetenhet genom mindfulness kan skapa design som främjar välbefinnande och en medvetenhet om vår påverkan på miljön.
Sektionsperspektiv
Masterprojekt
I detta projekt så har användaren en relation med vattnet både före och efter det har används. Detta kan göra det möjligt för användaren att bli medveten om sin egen effekt på omgivningen. En sådan upplevelse kan skapa insikt hos användaren som möjliggör en större reflektion över den egna påverkan på sin omgivning, generellt, vilket medför en möjlighet att se att omgivningen välmående som en förlängning av sitt egna välmående.
Projektplan - Organisation av Vatten
Masterprojekt
Projektet tillhandahåller också ett program där vi kan lära oss att våra behov sträcker sig längre från våra begär, och göra det synligt att vår planet är ett annat behov av oss, att planeten är ett lager av oss själva. Projektet försöker därför förstå hur vi kan bli ett med vår planet, koppla ihop våra egna behov, med planetens behov.
Projektplan - Från stad till skog
Masterprojekt
Projektplan
Masterprojekt
Projektets säsongsbetonade och dagliga agenda har ett syfte att skapa möjlighet att inkludera omgivningen i sin egen upplevelse om välmående och bryta illusionen om mig här och världen där ute.
Projektplan
Masterprojekt
Projektet har inspirerats av buddhistisk tradition i samklang med nordisk arkitektur. Arkitekturen vägleder utövaren att bli medveten om sina tankar genom den ständiga upplevda villfarelsen mellan inomhus och utomhus. Noggrant genomtänkta material skapar dubbla upplevelser och villfarelser av inne/ute, värme/kyla, ljus/mörker, känt/okänt, temporärt/permanent som bildar trösklar och nya förutsättningar för användaren att bli medveten om sin egen uppfattning om omgivningen och sina tankar.
